Allvarlig brist i Migrationsverkets sätt att registrera ensamkommande barns ankomstdatum

Rörelsen #vistårinteut har fått information om följande: 

Hösten 2015 anlände ett stort antal ensamkommande barn till Sverige och Malmö. Barnen kallades inte in på ansökningssamtal till Migrationsverket direkt på grund av hög belastning på ansökningsenheterna på Migrationsverket. Socialtjänsten skickade information om barnen som placerats till Migrationsverket, varpå verket tilldelade varje barn ett individuellt dossiernummer. Detta förfarande fungerade som en första registrering av att barnet ville söka asyl. Men detta skedde utan att barnet var på plats på ansökningsenheten på Migrationsverket. 

För ett stort antal barn dröjde det lång tid, ibland upp till ett par veckor, innan de fick komma in till Migrationsverket för att fullfölja sin asylansökan. Ett stort antal barn anlände alltså innan den 24 november 2015 (under hela november månad totalt drygt 4600 barn), men fick tid för samtal på Migrationsverket för att registrera sin asylansökan efter den 24 nov. 

Migrationsverket framhöll att det var tilldelning av dossiernummer i samband med placering av socialtjänsten som räknades som registrering av asylansökan, eftersom det var verkets egen oförmåga att hantera det stora antalet ansökningar som ledde till den långa väntan. Om till exempel ett barn anlände, placerades och tilldelades ett dossiernummer den 23 nov så skulle detta datum räknas som datum för registrering av asylansökan. Kom barnet före 24 november 2015 skulle alltså barnets asylansökan prövas enligt ordinarie utlänningslag, inte begränsningslagen. 

Information har nu kommit från teamledaren på Migrationsverkets ansökningsenhet i Malmö under ett samverkansmöte mellan socialtjänsten och Migrationsverket att verket inte längre håller fast vid det här förfaringssättet. Istället för att gå på ankomstdatum, går verket på det datum då barnet varit inne på Migrationsverkets ansökningsenhet och sökt asyl. 

Ett stort antal barn som ankommit innan den 24 november och vars asylansökan ska prövas mot den ordinarie utlänningslagen blir istället prövade mot den tillfälliga begränsningslagen. Dessa barn har anvisats till olika kommuner runtom i landet och många har kanske redan hunnit få ett beslut i sina ärenden. 

Rörelsen är djupt kritiska till Migrationsverkets tillvägagångssätt när det gäller asylprocessen för ensamkommande barn och unga och menar att deras rättigheter inte tillgodoses på ett sätt som svarar mot barnkonvention och mänskliga rättigheter. 

Rörelsen #vistårinteut består av socionomer, pedagoger, enhets- och verksamhetschefer, sjuksköterskor, familjehem, barnmorskor, läkare, psykologer, diakoner, präster, konsulter, genusvetare, beteendevetare, människorättsvetare, forskare, projektledare, handledare, gode män, jurister, volontärer och medmänniskor som på ett eller annat sätt är engagerade i gruppen ensamkommande barn och ungdomar. Vi jobbar bland annat i skolan, på HVB- hem, inom socialtjänst, psykiatri, vård eller i familjehem. Många av oss har mångårig erfarenhet av att arbeta med och möta gruppen ensamkommande.

Rörelsen #vistårinteut ser barn och ungdomar som allas angelägenhet och arbetar dagligen för att deras rättigheter beaktas och att de behandlas på samma sätt som andra barn och unga. Vi ser dem som bärare av rättigheter enligt barnkonventionen och mänskliga rättigheter. De ska alltså behandlas på samma sätt som alla andra barn och unga i Sverige.

Vi kräver:

1. Att stat och kommuner omedelbart stoppar omflyttningarna av ensamkommande barn och unga som befinner sig i asylprocess, i suicidpreventivt syfte.

2. Att Migrationsverket fryser alla utvisningar för ensamkommande barn och unga omedelbart utifrån den rättsosäkerhet och brist på kunskap om barnperspektivet som råder på Migrationsverket.

3. Att våra politiker tar beslut om amnesti för alla ensamkommande barn och unga som varit i Sverige mer än ett år.