170407. MIGRATIONSVERKET. Krafttag för att förkorta väntetiden för anhöriga.

https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2017/2017-04-07-Krafttag-for-att-forkorta-vantetiden-for-anhoriga.html

170407. MIGRATIONSVERKET.
Rättsligt ställningstagande angående beviskravet i anknytningsärenden – SR 12/2017

 http://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=39267

Åldersbedömningar

170315. DAGENS MEDICIN.
Modell för åldersbedömningar klar. https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/09/09/modell-for-aldersbedomningar-klar/

Frågor och svar om medicinsk åldersbedömning. https://www2.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Gode-man/Asylprocessen/Aldersbedomning/Fragor-och-svar.html

170102. SVT NYHETER. Nu ska tusentals ålderstester genomföras.

Inom kort påbörjas arbetet med medicinska ålderstester på asylsökande i stor skala – men tar det för lång tid väntar inte Migrationsverket med besluten.

Under första kvartalet 2017 ska det omfattande arbetet med medicinska ålderstester på ensamkommande barn och ungdomar inledas.

Hösten 2015 kom drygt 35.000 personer som ensamkommande barn för att söka asyl i Sverige – nu står myndigheterna inför en stor utmaning när många av dem ska få sin ålder bestämd med medicinska tester.

– Det är uppemot 20.000 öppna ärenden nu, alla kommer inte behöva medicinska ålderstester, men väldigt många, säger Fredrik Bengtsson, tillförordnad kommunikationsdirektör vid Migrationsverket.

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/nu-ska-tusentals-alderstester-genomforas

160528. Åldersbedömning inom ramen för asylprocessen – en etisk analys

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20213/2016-5-28.pdf

Syftet med projektet är att se i vilken utsträckning ny forskning kan bidra till att minska osäkerhetsmarginalerna vid medicinska åldersbedömningar.

Det är angeläget att barn som söker asyl ska få en så korrekt åldersbedöm- ning som möjligt, och att barns grundläggande rättigheter tillgodoses genom att metoder väljs utifrån bästa tillgängliga kunskap. Projektet kan resultera i ett ordnat införande av nya diagnostiska metoder.

I samband med detta projekt har Socialstyrelsen gett Lars Sandman profes- sor i hälso- och sjukvårdsetik, vid Linköpings universitet, Lisa Furberg, lektor i medicinsk etik, Uppsala universitet och Erik Malmqvist, docent i medicinsk etik, Linköpings universitet i uppdrag att göra en etisk analys av underlaget. Denna analys redovisas här.

Projektet har bedrivits vid avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och letts av Carl-Erik Flodmark, medicinskt sakkunnig. Ansvarig enhetschef är Agneta Holmström och avdelningschef Lars-Torsten Larsson.

161222. Rutiner för åldersbedömningar till dess att Rättsmedicinalverket kan påbörja sitt uppdrag.

Rättsmedicinalverket har fått i uppdrag av regeringen att göra medicinska åldersbedömningar och gör nu en upphandling av medicinska tjänster.  Migrationsverket har i sin tur i uppdrag att korta väntetiderna. Migrationsverket kan därför inte vänta in Rättsmedicinalverkets medicinska åldersbedömningar för de asylsökande som befinner sig i den delen av asylprocessen. Fram till dess att medicinska åldersbedömningar kan påbörjas fortsätter Migrationsverket att bedöma ensamkommande barns ålder individuellt utifrån nuvarande kriterier och rutiner.

http://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Gode-man/Nyhetsarkiv/Nyheter-for-gode-man/2016-12-22-Rutiner-for-aldersbedomningar-till-dess-att-Rattsmedicinalverket-kan-paborja-sitt-uppdrag.html

 151012. LÄKARTIDNINGEN.

Svårt att säkert fastställa ålder hos asylsökande barn.
http://lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Kommentar/2015/10/Svart-att-sakert-faststalla-alder-hos-asylsokande-barn/

Skola

170222. SKOLVERKET. Asylsökande har rätt att fortsätta gå på introduktionsprogram.  http://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/asylsokande-har-ratt-att-fortsatta-pa-introduktionsprogram-1.258243

Kostnader

Utgiftsområde 13, Budgetproposition 2017
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Budgetproposition 2017

Rättsosäkerhet

170127.  Två helt olika tolkningar av lagen – något som är av avgörande betydelse för våra ensamkommande unga.

Nedanstående länkar belyser det rättsosäkra och helt orimliga läget för ensamkommande unga i Sverige idag. Det första citatet stammar från en skrivelse av stadsjurist Natalie Glotz Stade som i sin analys menar att ”JO:s praxis är entydig. Fram till dess att ett slutligt och överklagbart beslut fattas i asylärendet bör den ålder som sökanden uppgett vid ansökningstillfället godtas, om det inte är alldeles uppenbart att uppgiften är felaktig.

Natalie framhåller att Migrationsverkets ålderuppskrivningar som görs under själva asylprocessen inte kan tillmätas någon automatisk betydelse för kommunens ärenden och kontakter med barnenDe påverkar varken socialtjänstens handläggning av barnärenden, skolnämndens handläggning av skolärenden eller överförmyndarnämndens handläggning av ärenden om god man för ensamkommande barn.”

Det andra citatet är taget från en skrivelse från Göteborgs Stad Stadsledningskontor där man istället menar att ”Migrationsverkets åldersbedömning ska respekteras. Det finns en möjlighet att göra en självständig bedömning att den enskilde fortsatt ska betraktas som underårig utifrån förhållandena i det enskilda fallet eftersom asylfrågan ännu inte vunnit laga kraft. Någon vägledning avseende hur en sådan bedömning ska göras finns inte. När det gäller de kostnader som uppstår till följd av att kommunen fortsätter betrakta den enskilde som minderårig i avvaktan på lagakraftvunnen dom/beslut så är det ett ekonomiskt risktagande, då det i nuläget är oklart om kommunen har rätt till ersättning från Migrationsverket för sådana kostnader.”

JPinfonet
Göteborgs Stads Stadsledningskontor

Migrationsverket

161221. MIGRATIONSVERKET. Temarapport: Afghanistan – Medborgarskap, folkbokföring och identitetshandlingar.

Föreliggande rapport syftar till att utgöra ett stöd i utredningar av identitets- och hemvistfrågor som bland annat görs i samband med prövning av asylärenden. Rapporten ger översiktliga beskrivningar av den afghanska medborgarskapslagstiftningen och relaterat förfarande, det afghanska folkbokföringssystemet och dess faktiska funktion samt vanligt förekommande pass- och identitetshandlingar och deras praktiska användning.

http://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=38706

161206. MIGRATIONSVERKET.

1. Sammanfattning

  • Migrationsverket ska först pröva om den sökande är flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) vid en individuell bedömning. Det bör vid en sådan bedömning beaktas om personen tillhör en särskilt utsatt grupp i Afghanistan samt att effektivt myndighets- skydd ofta helt saknas. Vid en prövning ska även beaktas att Afghanistan kan vara riskabelt att färdas genom.
  • I provinsen Helmand är den rådande situationen av generellt våld så allvarlig att var och en bedöms vara utsatt för behandling i strid med artikel 3 Europakonventionen och artikel 15 b i det omarbetade skyddsgrundsdirektivet. Kriterierna för alternativt skyddsbehov enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 p. första ledet utlänningslagen är därför uppfyllda.
  • Säkerhetsläget i övriga delar av Afghanistan, utom i provinserna Panjshir, Bamyan och Daikundi, når upp till kravet för inre väpnad konflikt enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 p. andra ledet utlänningslagen.

Säkerhetsläget varierar dock mycket, både inom och mellan dessa provinser. En individuell prövning av den sökandes utsatthet måste göras, i enlighet med Elgafaji-domens kriterier. Detta innebär att när säkerhetsläget är allvarligt utifrån aktuell landinformation behöver den individuella risken inte vara så hög. Den som vid en individuell prövning bedöms vara skyddsbehövande på grund av säkerhetsläget faller därför in under artikel 15 c i skyddsgrundsdirektivet och 4 kap. 2 § första stycket 1 p. andra ledet utlänningslagen.

  • Det råder andra svåra motsättningar i provinserna Panjshir, Bamyan och Daikundi i enlighet med 4 kap. 2 a § första stycket 1 p. andra ledet utlänningslagen.
  • Rättsskyddet i Afghanistan innehåller sådana brister att det i normalfallet inte går att hänvisa någon till myndighetsskydd.
  • Internflykt för personer som saknar nätverk kan vara relevant och rimligt framförallt till städerna Kabul, Herat eller Mazar-e-Sharif för vuxna män samt vuxna par, om det inte finns funktionshinder eller medicinska hinder. Om nätverk finns kan internflykt i vissa fall komma ifråga även för andra, t.ex. barnfamiljer.
  • Frågan om eventuellt uteslutande från att anses som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 b-c §§ utlänningslagen ska beaktas i de enskilda ärendena.

http://www.migrationsverket.se/download/18.2d998ffc151ac387159194c1/1481191096023/RCSR5916.pdf

Dec 2016. MIGRATIONSVERKET. Aktuellt om ensamkommande barn och ungdomar.

Aktuellt om kommer i fortsättningen enbart innehålla nyheter som inte fanns med i föregående nummer av ”Aktuellet om…” Syftet är att lyfta fram det som är nytt sedan senaste utgåvan av ”Aktuellt om…”

Fram till och med 29 november har 2 095 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige under 2016. Av dessa var 412 flickor vilket motsvarar cirka 20 procent. Den 29 november var 25 535 asylsökande ensamkommande barn inskrivna hos Migrationsverket.

http://www.migrationsverket.se/download/18.2d998ffc151ac3871591934c/1481268663512/Aktuellt+om_december+2016.pdf

Socialstyrelsen

Dec 2013. SOCIALSTYRELSEN. Ensamkommande barns och ungas behov. En kartläggning.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19276/2013-11-37.pdf

Denna rapport har tagits fram på uppdrag av regeringen och är en beskriv- ning av ensamkommande barns och ungas behov, de problembilder som finns och hur dem tillgodoses. Rapporten analyserar och ger förslag på utveckling som syftar till att:

  • sätta barnens och ungdomarnas behov i centrum,
  • främja deras hälsa och utveckling,
  • göra vården och omsorgen trygg och säker,
  • ge likvärdiga valmöjligheter,
  • tillvarata barnens och ungdomarnas resurser,
  • ge kunskapsstöd till personal och uppdragstagare.Rapporten riktar sig till politiker och beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, samt till personal på olika nivåer inom socialtjänsten, överförmyndaren, skolan, hälso- och sjukvården, Migrationsverket m.fl. som arbetar direkt med ensamkommande barn och ungdomar eller med frågor gällande målgruppen. Rapporten kan även vara läsvärd för olika frivilligarbetare och uppdragstagare, såsom gode män och idrottsledare.Rapporten är tänkt att kunna användas som ett kunskapsstöd på alla nivåer i samhället när man ska vidta åtgärder för att förbättra och utveckla ett gott och effektivt mottagande av ensamkommande barn och unga.Rapporten har skrivits av utredaren Katarina Munier med stöd av juristen Åsa Malmros och Live Stretmo, doktorand i sociologi vid
    institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs Universitet.

Politik

011005. Motion Gp02Sf357. Amnesti för gömda flyktingar

1 Det gömda Sverige

Vi har alla hört någon granne eller bekant utbrista att Sverige tar emot för mycket flyktingar. Men faktum är att allt färre lyckas ta sig hit och allt färre av dem beviljas asyl. Sverige har haft en av världens vidaste flyktingdefinitioner men har nu en av de snävaste. Jämfört med i mitten av nittiotalet har antalet flyktingar som beviljas asyl i Sverige minskat med 80 procent.

Runt om i vårt avlånga land gömmer sig uppskattningsvis 2 000 flyktingar. Ungefär 200 av dem är barn. Exakt hur många det rör sig om är per definition svårt att ta reda på, eftersom de som gömmer sig inte kan anmäla sig utan risk för avvisning. De har inga personnummer. Deras barn kan inte gå i skolan. De får inte arbeta fast de inget hellre vill än att försörja sig och leva öppet i sitt nya land. Deras öden är, eller riskerar i alla fall att bli, personliga tragedier allihop. Ju längre handläggningstider och ovisshet varar, desto större blir det mänskliga lidandet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/amnesti-for-gomda-flyktingar_GP02Sf357

Share This: